Bra avslut på veckan.

Har aldrig haft en speciellt tajt relation med påsken. Men som amerikanen skulle ha sagt: It has grown on me under de senaste åren. Ta nu julen, midsommar, nyår som exempel – horder av orealistiska förväntningar som aldrig infrias. Det har ju verkligen påsken till sin fördel, att man inte förväntar sig NÅT. Den bara kommer med sina lediga dagar kryddade med fjädrar. Påsken bara är.

Brukar sällan göra något speciellt på påsken. Har varken traditioner eller förväntningar. Blir lika förvånad varje år när jag inser att det serveras en jättelång helg med två extra dagar. Blir nästan förvånad själv när jag nu inser att påsken kanske rent av är min favorithögtid?

Kompisar kommer över på middag imorgon (har preppat med så mycket gott och lagt skumpan på kylning). Men i övrigt har jag inte mycket program inplanerat. Har lite funderat på att måla en korridor (som jag av brist på idéer målade vit när vi flyttade in) om jag råkar få tag på färg i påskhelgen. Jag vet inte om det är mina vårkänslor eller om jag håller på att tappa det, men funderar på orange. Jag såg en bild och fick plötsligt en feeling att orange kunde vara kul (det var något med lampan där i taket). Nåja, för ovanlighetens skull ska jag försöka sova på saken (fråga mig på nytt imorgon!).

Och så tar vi ett litet sidospår här emellan: Nu medan jag skriver lyssnar jag till Jakob Hellmans låt “När jag går in nånstans och känner mig utanför”. Varje vår händer det något i mitt huvud som gör att jag tvångsmässigt måste lyssna till melankolisk svensk pop. Tror det är någon kvarleva från en vår när jag ännu bodde hemma och den enda skivan jag hade i bilen var Kents Vapen & ammunition. Får så bra känsla i magen av den. Vemod, längtan, smärta och förväntan. Lite samma med Hellman. Ah, hörni. Tänk när man hade skivor i bilen.

I dag skriver vi den första april i kalendern. Det betyder att vi har höjt från 6 till 10 personer på kontoret. Vi startade påsken med strategidag i vårt Vöråkontor. Lite genomgång av var vi står nu. Vad ska vi göra? Vad vill vi göra? Vad borde vi göra? Avslutade med dopp i terapibassängen och bastu på Norrvalla. Jag kan låta tjatig när jag säger det, men alltså jag är så tacksam för gänget jag jobbar med. Liksom FINE att de är skitbra på det de gör, men det är inte det jag menar, de är så härliga människor. Tänk att få jobba med såna här smarta, roliga och fritänkande själar (fast å andra sidan, klart att de är fantastiska – det är ju vi som har anställt dem, pahah!). Nå nä, men seriöst är det guld att veta att vi har varandras ryggar till 100 %.

Det var allt för idag! Med önskan om en vilsam påsk.