Vägen till mitt sanna jag.

 

Den här veckan är jag pikulite trött på att höra min egen röst eftersom jag har klämt in tre terapitillfällen. Ibland skulle jag bara ha lust att klubba ner mig i ett hörn och lägga en halsduk i munnen, men sällan orkar man skrida till verket. Så man babblar på .. tills terapeuten somnar (skoja).

I dag kom jag att tänka på hur mycket närmare jag har kommit mitt sanna jag på bara några månader.

Pah, suckar kanske någon.

Hur ska man kunna veta vad som är riktigt sant för en själv? Och vad är nu sedan mitt sanna jag och vad innebär det, egentligen? Vad är sant och vad är fantasier och önskemål?

Jag hade nog trasslat in mig rejält för en tid sedan.

Jag tror jag omedvetet hade byggt upp ett jag som kanske inte alls bottnade i mitt riktiga jag, utan mera i en sorts önskan om att vara person med vissa egenskaper jag beundrar. Hårdhudad, slitstark och ambitiös (de facto är jag rätt så känslosam och stresskänslig). Ville så gärna vara hårdhudad, att jag till sist trodde jag var och agerade därefter.

Inte fullt så hälsosamt, kan tyckas. 

Inte så klokt heller.

Men vem har nu beskyllt mig för att vara det, någonsin? Haha!

Nåja, som sagt. Inte vet jag nu heller alla gånger vad som är 100 % sant, men vem gör nu det? Men jag tycker i alla fall det känns som om jag är i bra fas med mitt känsloliv nu. Jag har makten över mig själv, igen (wohoo!).

Jag vet vad jag mår bra av. Och jag känner när något är kaki. Förr orkade jag inte känna alla känslostormar för de blev alldeles för mycket. Men nu vill jag. Nu kan jag. Nu orkar jag.

Jag kanske inte alltid uppskattar mina nya upptäckter om mig själv, men jag accepterar att jag är sådan nu. 

Jag blir nog aldrig hårdhudad fullt ut, jag kanske aldrig blir stresstålig. Men so what. Sån är jag nu.

Jag tror det var Jungersten som pratade om att i princip all ohälsa handlar om människan kommer ifrån sitt sanna jag. Nu minns jag inte korrekt, men det här skulle man ju kunna tänka sig att går att applicera på både fysisk och psykisk ohälsa. Ju närmare kärnjaget man rör sig, desto större sannolikhet att man mår jeez.

Kanske därför jag tycker att jag mår så himla bra nu. Det är jag som styr och ställer över mitt liv. Jag accepterar mitt sanna jag. Jag har tid och lust att ta hand om det. Grunden jag står på är nytankad, stabil och glad. 

Eller som Kerstin säger i videon här ovan:

It’s not the way you walk the walk
But the way you hold your ground

Ikväll gäller det för Krista!

27

 

Iiiiik, så nervöst det är nu. Ikväll är det dags för Krista Siegfrids i Melodifestivalen. Vädjar nu till alla mina Sverige-svenska vänner och ovänner att ta tillfälle i akt att ge er röst till en som verkligen förtjänar den. Bra kvinna, bra show, bra låt. Ni som har rösträtt där på andra sidan viken – kan ni please ge en röst för min del? Kan inte rösta härifrån hur mycket jag än vill.

Jag tycker det är dags för nya mellostjärnor (jag menar, det ÄR inte Tommy Nilssons tur i år!). Låt det här bli Kristas kväll! Låt det här bli Svenskfinlands stoltaste kväll! Vi hejar på dig härifrån soffan. GO GIRL!

Sms:a 05 till 722 11

Hylla!

Ni kanske inte har lagt märke till någon skillnad eftersom jag nu för tiden tenderar vara ganska kortfattad och lat överlag, men den största orsaken till att det blir korthugget i den här bloggen just nu är för att datorn har pajat (och ni vet ju hur bra vi är på att fixa grejer i den här familjen). Skriver således allt på någon ajparat. Och alla vet hur för jävligt det är. Gråter blod varje gång innan jag tar mod till mig och mobilbloggar (är så nervös för att jag ska kasta telefonhelvetet i väggen).

Ja, vad har annat hänt i dag? Har jobbat hårt, färgat håret och sett yle obs-debatten om kaktusgate. Har otaliga gånger försökt formulera vad jag tycker. Men det blir bara soppa av allt. För jag blir så VANSINNIGT irriterad över att det mesta ska definieras utefter könet. Marry me hade förmodligen hyllats om det hadd varit en man som sjungit den. För att inte tala om det hade varit en BÖG. Så bra! Så pk! Så oerhört orättvist. Klart som korvspad att Kerstin Siegfrids ska hyllas. Och klart att Linnea ska hyllas! Som gjorde en avancerad och genomtänkt analys av textinnehållet. Älskar ju själv att analysera sönder verkligheten. Plocka isär en helhet i pyttesmå bitar (som männskor kan irritera sig över, yes!). I det här specifika fallet med slaves och walk of shames och change my last name, så veeeet jag ju att Krista är en sjuk kvinna med stor humor. Klok och störd och underbar. Ingen fåntratt som skippar lunch och sitter och tindrar med ögonen. Och ja, jag tycker OCKSÅ att man kan skoja om vad som helst (till och med DÖDEN). Heja Linnea och Krista! Inte så mycket heja kaktusen i fittan, dock. Det var ett rejält övertramp. Men det har hen säkert lidit tillräckligt av i nuläget. Fatta nattliga ångesten om man själv hade kläckt motsvarande groda. Hjälp. Tur så går livet vidare, fast man fuckar upp. Och tur att det blev lite action. Tycker svenskfinland har varit så galet torrt hela vintern – ‘til now. Har till och med undrat om kaktusgate var ett beställningsarbete från svenska yle, heh.

Jaja, se nu bara. Här glöder mina mobilfingrar bara. Nu blev det långt och hela telefonen brinner upp. Vi kan avsluta med en tidning som jag instagrammerade i Citymarkets kö idag. När jag kom hem visade det sig att min kära, kära pojkvän (”hoppas han snart friiiiar, har väntat så lääääänge, tindra tindra blink blink”) redan hade köpt den åt mig. Good man, good man.

20130214-222816.jpg

Såg ni förresten att Krista drog hem 40% av rösterna i umk-finalen? Gälet.

Team Ding Dong

Den här lördagkvällen har vi flytt till Vörå. Har fått äta min favoritmat (lax!) och vilat i soffan. Ätit smöriga, ljuvliga kanelbullar och läst Vasabladet. Och fammo har rastat barnen utomhus. Nu sitter jag mest på nålar inför finska eurovisionsuttagningarna (föredrar faktiskt benämningen umk, puh). Jag hoppas så innerligt att Siegfridas Kerstin tar hem det och att Nadia får till ett riktigt perfekt smink och att Janne inte går av på mitten av nervositet. Heja heja HEJA, teamet!

Så här tre timmar innan det kör igång – hur tror ni det går? Vem vinner?

20130209-175717.jpg

Marry me, baby

På tal om bröllop i inlägget under. Nog har ni väl sett att det finns ett klipp från Kristas uppträdande inför juryn på Arenan? Gissar att de flesta här i landet har hört att hon ska vara med i uttagningarna till ESC, men ni som bor i Sverige eller i andra delar  av världen kanske inte har. Vill vill vill att hon vinner finska uttagningarna den 24.1.Vill verkligen se Kristinho i Malmö 2013. Känner verkligen att vi behöver någon med .. stake? Och brudklänning.

1

Kristas tur.

Imorgon kväll är det Kristas tur i The Voice. Och jag är bara lugn och rofylld, för jag vet att hon alltid levererar. Man behöver inte sitta där med svettiga händer och darrande lår. Däremot är jag livrädd för att resten av världen inte förstår Kristas storhet. Tänk om övriga Finland tänker som Paula Koivuniemi (äääh, skräcken skräcken!). Vill så gärna att Krista skall få fortsätta leva drömmen. Jag menar, visst är hon säkert ljuvlig som klasslärare, men come ooon! Visst röstar vi, eller hur? Man kan rösta genom att ringa, sms:a eller via nätet. 20.00 fredagkväll bänkar vi oss.

Bonusbild: Krista på Vifk-match, Sandviken 2009. Då snäll flicka med klänning (!!) och lockar i håret.